Att åka på "träff"....

Om man tittar på antalet medlemmar i svenska X1/9-klubben kan man bli
lite förvånad över att inte fler bilar/medlemmar dyker upp på träffarna.
Frågan är varför, men egentligen behöver jag nog inte gå längre än till
oss själva för att i alla fall hitta ETT svar. Därför tänkte jag skriva
lite för att vi tror att andra, som heller aldrig varit på någon träff,
kanske känner igen sig och har tänkt likadant som vi.

Vårträffen 2000 blev min och Pernillas första träff, trots att vi varit
medlemmar i åtminstone 4-5 år. Visst har vi funderat på att åka på
träffar tidigare, men inte ens när den hölls på vår hemort prioriterade
vi X1/9-träffen framför andra aktiviteter. Anledningen har nog helt
enkelt varit min tidigare erfarenhet av dylika klubbar - vad hade vår
"rishög" att göra bland alla fina X1/9:or ?  Dessutom hade vi ju
fördärvat allt vad originalskick heter.

Först i år var den såpass renoverad att vi i alla fall inte behövde
skämmas alltför mycket för bilen och åkte därför på vårträffen. De
första vi stötte på var det glada "pensionärsparet från Hjo". Oj, vilken
pärla till bil de hade !  Och original verkade det också vara, så här
låg vi i lä....

Nästa kontakt blev Urbans bil, och då blev vi något lättade. Kanske inte
riktigt utställningsskick och inte direkt original. Under kvällens lopp
skulle det visa sig att vår (i huvudsak omedvetna) uppskruvade
föreställning om vilka bilar som kommer på X1/9-träffarna ordentligt
skulle komma på skam. Av träffens 18 (?) bilar fanns alltifrån
utställningsexemplar till X1/9:or med ett skick som mer motsvarar det
gängse på en 20 år gammal Fiatbil. Ingen var den andra lik, och t.o.m.
på den mest originallika behövde man inte titta länge förrän man hittade
sådant som inte satt där från början.

Ärligt talat blev denna första träff en inspirationskälla utan
jämförelse. Var annars kan man traska runt bland ett tjugotal X1/9:or
och beskåda lösningar/ideer, prova, titta och diskutera ?  Det blev raka
vägen hem och fixa några saker....

Höstträffen var än mer intressant i detta avseende, i och med att nästan
halva bilparken var utländsk. Där fanns en dansk X1/9 med en helt
otrolig lack, och inte helt oförtjänt blev också denna bil vald till
träffens "best in show". Vad utnämningen inte förtäljer är att just
denna bil fick stå still på lördagen i väntan på ny kopplingscylinder.
Likaså tillbringade jag själv några timmar på lördagen i de inre delarna
av en holländsk X1/9 som vägrade att starta. Till saken hör att det var
träffens nyaste bil (i alla fall av märket Fiat).

Hur gör man om man har familj, X1/9:an tar ju bara två ?  Det fick vi
snabbt svar på - familjen åker efter i en annan bil !  Och har man inte
X1/9:an rullande går det bra att komma med enbart familjebilen. Fast då
får man åka sist i karavanen.

Sammanfattningsvis vill jag säga Dig som ännu inte åkt på en träff - åk
och få inspiration, träffa trevliga människor och få lite kulturellt
samt trevliga familjeaktiviteter till livs !   Om vi själva kommer på
vårträffen är dock lite osäkert som det ser ut nu, men skälet har enbart
med det faktum att göra att vi aldrig behövt klämma in tre personer i en
X1/9 innan. Men det går ju ha följebil.....


Hösthälsningar från Ingemar Emricson